Mentalt slaveri

I myllret av nyheter och den efterföljande och ofrånkomliga sållningen för att kunna överleva i dagens informationssamhälle hänger sig vissa inslag kvar, ofta för att ämnet handlar om något som en själv har funderat på en längre tid, denna gång om så kallade “influencers”.

För mig var det helt omöjligt att inte lägga märke till alla Volvo-bilar i amerikanska filmer när jag precis hade flyttat till Sverige. Det kunde omöjligen vara en slump, tills jag förstod att det handlar om produktplacering, d.v.s. företag som betalar för att deras produkter ska synas i förbigående och till synes helt “oskyldigt”. Ju mer folk förknippade Volvo med trygga välmående stadsdelar, desto fler bilar såldes till just den målgruppen. Det var förstås inte lika ärligt som traditionell reklam i otaliga pauser medan filmen visades men ändå ett affärsmässigt arrangemang mellan filmbolag och företag vars produkter placerades i dessa filmer med påhittade karaktärer, alltså inga vardagsmänniskor.

Med tilltagande medvetenhet hos konsumenter och enklare tillgång till information om diverse marknadsföringsknep tack vare internet behövs det nya strategier för att kunna sälja varor som långt ifrån alltid är nödvändiga för människors överlevnad. Vinsten måste ökas i relation till förra kvartalets resultat och inte en definierad baslinje, aktieägare ska tillfredsställas, direktörer måste förses med fallskärmar, älskarinnor och privat massage …

Så vad gör dessa företag när de redan har använt alla knep som tilltalar människans fåfänga och girighet? De hittar “helt vanliga” människor som “råkar” se ut som fotomodeller och helst i unga åldrar, ger dem sina produkter och dirigerar dem som marionetter i diverse sociala medier för att visa upp företagets produkter. Återigen säljer de illusionen av lycka genom hets till ohämmad konsumtion av sådant som egentligen inte behövs.

Självklart får var och en spendera sina pengar precis så som en själv behagar. Men att lura folk till att tro att det handlar om något annat än marknadsföring av produkter och kalla dessa biologiska reklampelare för influencers är bara oärligt och lågt, speciellt med tanke på att målgruppen består oftast av ungdomar med behov av förebilder.

I en värld som redan har betalat ett högt pris p.g.a. miljöförstöring i kölvattnet av ökad produktion av icke-livsnödvändiga produkter för att hålla ett ohållbart ekonomiskt system vid liv hetsas nya generationer till ännu mer konsumtion av dessa produkter, utan några större protester.

Tänk om en helt vanlig tjej började använda sociala medier för att ifrågasätta detta mentala slaveri och dess effekter på klimatet och miljön! Tänk om hon lyckades få uppmärksamhet hos sin egen generation och de innan. Vem tror ni skriker högst i protest mot en sådan modig visionär?

  • Influencer
  • Klimat
  • Reklam
  • Slaveri

Laddar kommentarer...