Därför måste värnskatten avskaffas

Vad det gäller den senaste tidens hårda och böljande diskussioner om värnskattens vara eller icke vara vill jag på ett så tydligt och klart sätt som bara går försöka förklara varför jag anser att den utan betänkligheter måste avskaffas.

För det första bör du som jag försöka förstå att en mångmiljonär har ett ansvar och att det ansvaret inte alltid är lätt att axla. Något som kanske blir tydligare när man inser att en välbärgad ekonomi inte alltid kommer med ett ekonomiskt sinne. Det visar om inte annat behovet av Rot- och Rutbidraget som för många blivit en av fler räddande åtgärder för denna hårt drabbade grupp i samhället.

Utöver ovan nämnda insatser ska vi även komma ihåg att ytlighet kostar. En ytlighet som vid närmare undersökningar visat att många i denna grupp fått och får jobba hårt och lägga extra mycket pengar på att bygga fasader kring sitt eget varumärke. Ett varumärke som kräver att man på alla sätt kan visa en eventuell omgivning med dubbelt så stor förmögenhet att man inte är sämre. Något som hos många krävt byte av bil/bilar minst en gång per år, att man lagt bud på den där villan i det än exklusivare området som låg långt över budgeten eller att man tvingats köpa en än flashigare motorbåt än grannen.

Att drabbas av liknande extravaganta problem är något många har svårt att förstå men som ändå behöver lyftas i samhällsdebatterna. För hur många av oss har egentligen utsatts eller exponerats för liknande tillstånd? Inte många, skulle jag vilja påstå. Men vad gör det då med de som drabbas?

Ett av symptomen som följer med denna kategori av problem är något man via forskning nu även sett krypa ner i inkomstgrupperna och spridit sig till medlemmar i Livets Hårda Skola. Vilket gör det än viktigare att lyfta, som i detta fall, tiggeriet. Att som välbärgad behöva utsättas för att se andra människors lidande och utsatthet, värre än deras egen, skapar snabbt en inre konflikt som i värsta tänkbara scenario kan bli outhärdlig. Inte minst om man är van vid att leva bland likasinnade där saker som den senast misslyckade sändningen av rysk kaviar är huvudbry man vanligtvis hanterar. Får man då sin världsbild omkullkastad av att exempelvis en kvinna med smutsiga kläder sitter utanför systembolaget och tigger när man ska hämta den beställda champagnen inför helgens sedvanliga fest, riskerar man i värsta fall att drabbas av en oerhört påfrestande känsla som kan vara svårprocessad utan ännu ett dyrt besök hos familjens psykolog.

Att trauman av liknande slag nu bromsas upp genom flertalet kommuners tiggeriförbud är därför av stor vikt för att på alla sätt återupprätta förtroendet hos dessa redan hårt ansatta mångmiljonärer. Detta med tanke på allt gott de för med sig för bland annat utländska sportbilsföretag, skalbolag och skatteparadis världen över. För att inte tala om att de också gynnar resebyråer med exklusivare innehåll som jakt på utrotningshotade arter och annat som inte erbjuds via traditionella resebolag.

Ovanstående bitar är några korta utdrag ur allt det vi i Sverige behöver lära oss ta hänsyn till om vi inte vill förlora denna minoritet av invånare. Vilket man lyckligtvis inom Centerpartiet och partiledaren Annie Lööf förstått och i sin tur även fått den sittande regeringen att förstå. För mycket vill ha mer, det vet ju alla. Något som inte kan vara alla förunnat. Åtminstone inte sjuka, äldre eller andra som aldrig fötts med silversked i mun eller via föräldrar fått det extra förspänt i livet.

Laddar kommentarer...