Är rasister en ständigt självutplånande grupp individer?

Genom historien har vi sett hur rasistiskt uppbyggda miljöer, samhällen eller länder, förr eller senare krackelerat och fallit samman. Tack och lov, kanske bör tilläggas. Något mer fördummande och kontraproduktivt än inskränkt rasism får man leta efter, vilket till stor del bevisas med nedanstående artikel.

https://www.svt.se/special/hundratals-lakare-vittnar-om-rasism-och-krankningar/

Många röster har med all rätt varit upprörda över att läkare och vårdpersonal drabbas och får stå ut med rasistiska tillmälen och uttryck från patienter som inte vill bli behandlade av någon med annat etniskt ursprung. En utveckling som till stor del vuxit med en alltmer invandrarfientlig retorik. En retorik som i sin tur vuxit i takt med storleken på ett visst partis framgångar.

Men visst blir man ändå lite nyfiken på hur människor som beskrivs i artikeln ovan tänker. Dör de hellre än att en skicklig läkare med ursprung från Mellanöstern behandlar dem? Tänker de sig lämna sjuksängen i väntan på en bedömning som kan vara livsavgörande, bara för att sjuksköterskan bär en slöja eller inte har ett ariskt utseende?

Är man verkligen så inskränkt att man tackar nej till vård av annat än etniska svenskar, ja då tillhör man sannolikt en grupp självutplånande individer. Maken till idioti är svårfunnen och egentligen kanske de förtjänar det öde de vill utsätta sig för hellre än att de låter en invandrare göra en bedömning av hälsotillståndet.

Tur ändå för dessa individers anhöriga att läkare och vårdpersonal svurit en ed att rädda liv oavsett etnicitet, ursprung eller orsak som föranlett att patienten behöver deras hjälp. Om de skulle hamna i ett medvetslöst tillstånd, vill säga. Vill en patient tacka nej till vård och lämna sjukhuset på egen risk på grund av denna inskränkthet tycker jag nog att de ska få göra det. Eller vad säger du?

Laddar kommentarer...