2000-talets största epidemi får inga presskonferenser!

Det har nu gått lite över arton år sedan jag första gången försökte och lyckades ta mitt liv. Att jag blev återupplivad gjorde mig förtvivlad och förbannad då jag vid den tidpunkten inte orkade längre och trodde att jag gjorde mina närmaste en tjänst genom att försvinna.

Sedan dess har över 25 000 liv blivit till en pinne i statistiken och ett sorgligt minne hos de familjer som drabbats av denna epidemi. En epidemi som inte lockar till några presskonferenser. En epidemi där cirka 15 000 av 150 000 människor med självmordstankar varje år gör ett eller flera suicidförsök som inte ens leder till någon större oro överlag. Inte heller drabbas vi av panik trots att den psykiska ohälsan, oftast utan förvarning, helt urskillningslöst slår till mot över en miljon människor årligen.

Idag är jag tacksam för den hjälp jag fick och fått som tagit mig dit där jag är idag. Något som är få förunnat med tanke på det stora antal människor som hamnat och hamnar i det mörker det innebär att leva med en djupare depression.

Tyvärr är jag rädd att vi framöver kommer att få se ett ökande antal självmord om vi inte reagerar hårdare på neddragningar inom vård och omsorg. För att inte tala om olika myndigheters nedvärderande behandling av exempelvis sjuka eller de av våra medmänniskor som är i behov av assistans.

Även de allt grövre påhopp och det hat som florerar på olika sociala forum kommer med största sannolikhet att vara en bidragande orsak till att människor tar det sista avgörande steget att ta sina liv. Vilket de som står bakom denna avskyvärda retorik troligen skiter högaktningsfullt i.

Då kan det vara skönt att veta att det finns alternativ. Att det finns de som bryr sig på så många sätt. Att det finns en stor mängd människor som ännu inte släppt taget om en bättre värld där vi bryr oss om varandra, oavsett vad.

Med vetskapen att vi tillsammans kan förändra den negativa trend som aldrig borde ha fått fotfäste överhuvudtaget kan vi göra underverk. För vad vore vi om vi inte behandlade andra så som vi själva skulle vilja bli behandlade?

Laddar kommentarer...