Sista natten

Den natten. Precis innan jag söker hjälp första gången. Ångesten har mig i ett järngrepp. Panikattackerna avlöser varann.

Det känns som att benen inte bär. Jag mår så illa. Kryper på alla fyra ut i badrummet, försöker kräkas. Kan inte.

Jag bönfaller dig att köra mig till psykakuten. Jag orkar inte mer. Vill inte leva om det ska vara såhär.

Du vill inte. Vill inte bli sedd där. Vill inte att någon ska veta att din flickvän har psykiska problem. Det är som att få en örfil. Skäms du för mig?

Du öppnar ett fönster, det är vinter. Du ställer en stol vid fönstret. Jag sitter där, du håller mig i handen. Du tror att du kan lugna mig.

Hela natten är en utdragen pina. Den ena svåra panikattacken efter den andra. Jag vågar inte visa hur plågsamt det är för du tror att du hjälper mig. Jag känner din hjälplöshet i hela kroppen. Jag förstår att du inte förstår.

Jag sitter där och huttrar i flera timmar. Den ena panikattacken efter den andra. Det känns som en evighet.

Nästa dag går jag ensam till psykakuten när du är på jobbet. Så slipper du skämmas.

  • GAD
  • Panikångest
  • Psykiatri
  • Psykisk ohälsa
  • Ångest

Laddar kommentarer...