Fascism i olika skepnader

Det brukar sägas att man inte uppskattar värdet i det man har förrän man har förlorat det. Saker och ting bör självklart ifrågasättas, ständigt. Det är ju precis så som samhällen utvecklas, förhoppningsvis till något bättre. Men det finns även risker, när folks samhällsengagemang kapas av makthungriga populister.

Långt ifrån allt var bra under Shahens tid i Iran. Statlig arrogans, orättvisa klasskillnader, maktmissbruk, korruption och ett hårdhänt bemötande av oppositionen märktes tydligt hos ett folk som hade fått en allt bättre materiell levnadsstandard och högre utbildning, tack vare landets enorma inkomster från oljeexporten. Många av de hade lärt sig om västerländsk demokrati genom längre vistelser i Europa och USA, så de började ifrågasätta förhållandena i Iran. En genuin och inkluderande folkrörelse med folk från olika delar av samhället började ta form, en sorts kollektivt uppvaknande.

Någonstans där vaknade även de som såg en chans till revansch, d.v.s. det konservativt islamistiska prästerskapet som hade tryckts tillbaka sen Shahens far tog makten. De visste mycket väl hur en majoritet av folket kunde manipuleras genom religion och de hade en väl etablerad organisation i sina moskéer. Det som saknades var en nytändning, en mytomspunnen ledare.

Vad som hände sen är väl dokumenterat. En folkrörelse bestående av intellektuella socialister, nationalister och frihetskämpar i allmänhet kapades av islamistiska mullor och deras lakejer. Direkt efter revolutionen fick vem som helst oavsett tidigare kriminell bakgrund anställning som underhuggare till det konservativa prästerskapet. Basij var en kopia av Nazisternas Sturmabteilung, precis som SD i början och dagens NMR.

Jag ser tydliga likheter mellan vad som hände i Iran åren innan revolutionen 1979 och en högerpopulism på frammarsch i dagens Sverige. Precis som då finns det ett genuint ifrågasättande samhällsengagemang hos folket, med rätta. Men det finns också de som har insett att de kan missbruka detta genuina engagemang för egna syften. Det är så lätt att vilseledda frustrerade människor med löften om enkla lösningar på komplicerade utmaningar, så lätt att peka ut vissa grupper som syndabockar och sätta dem mot “sina egna” med diffusa formuleringar om vilka som bör inkluderas på basis av “nedärvd essens” och “svenska värderingar”. För mullorna i Iran handlade det om trohet gentemot Khomeini och hans totalitära tolkning av islam och för högernationalister i Sverige handlar det om trohet gentemot kapitalism och deras tolkning av nationen, d.v.s. fascism i olika skepnader.

Prata gärna med iranier som bor i Sverige. Många av de har tvingats lämna Iran p.g.a. revolutionen. Känner de igen sig i min beskrivning och dess paralleller till dagens Sverige?

Jag ser fram emot att få läsa dina synpunkter på min text. Vad tänker Du? Vet du något om revolutionen i Iran och hur den startade? Har du följt utvecklingen i Iran under de mer än 40 år som har gått? Tycker du att läget i Sverige är så ansträngt så att vi behöver de drastiska förändringar som högerpopulister förespråkar? Är du beredd att stå ut med effekterna av deras löften?

  • Fascim
  • Högernationalism
  • Högerpopulism
  • Iran
  • Islamism
  • Sverige

Laddar kommentarer...