Demens

Maktlös står jag bredvid och ser dig gå in i glömskan. Jag ser din vånda när du inser att du glömt något du borde minnas. Jag känner den i min egen kropp.

Det finns inget jag kan göra för dig utom att älska dig och se till att du får all den hjälp du behöver.

Jag är så rädd för den dag du inte känner igen mig längre. Inte känner igen dina närmaste.

Jag hoppas du känner hur älskad du är. Jag hoppas du får den känslan med dig in i dimman.

Laddar kommentarer...