Bakom stängda dörrar

Bakom stängda dörrar står du, ini mörkrets dunkla vrå

Du ligger stilla i din säng när du hör någon där ute slå

Du andas tyst och önskar stilla, du vill bara få ett stopp

En liten klump blir bara större och den växer i din kropp

Ditt liv är präglat utav våld, skador, skam och svek

Aldrig har det funnits plats för kärlek, skratt och lek

 

Hur mycket du än ber

Och hur mycket du än ser

Finns det ingen dig som hjälper

Du står ensam i din värld

 

Du ser blod som rinner stilla och små märken som tar form

Rädslan i din själ den tilltar och blir till slut enorm

Du har så mycket du får bära

Fast du inte orkar gå

Du vill släppa taget om allt

Nu vill du bara få gå

 

Du vill rymma, glömma allt och aldrig mera se

Du har så mycket mera i dig som du gärna vill få ge

Men du når ej fram till någon, inte ens en enda gång

För kroppen din är svag och natten är din dag

 

-Åsa-

Laddar kommentarer...