Till Anna

Det är så mycket vi inte vet om dig, Anna. Du växer upp i den där lilla norrländska byn med dina föräldrar, förmodligen har du syskon men vi vet inte.

Du är ung när du får ditt första barn, min mormor Edit. Barnets far överger dig och gifter sig med en annan och där står du. Hur lever du som ensam mor? Hur försörjer du dig och ditt barn?

Edit är några år när du möter Arvid, en godhjärtad diversearbetare som tar både dig och ditt barn till sitt hjärta. Det måste känts skönt att få den tryggheten i livet. Att passa in i normen igen. Du och Arvid får tre gemensamma barn: Emma, Eva och Emanuel. Arvid gör aldrig skillnad på dem och Edit. Alla fyra är hans barn.

Nu blir det ännu mer oklart allting, vi har ju inga exakta årtal. Men vi vet att Edit flyttar till Stockholm och tar plats som hembiträde när hon är 18. Vi vet att minstingen Emanuel, Manne kallad, får kräfta i magen och dör när han är i 20-årsåldern. Det är ett hårt slag att mista ett barn.

Vidare vet vi att du, kära Anna, bara blir 47 år gammal. Dödsorsaken känner vi inte till. Nu står Arvid där ensam. Emma gifter sig och bildar familj.

Kvar i syskonskaran är Eva och det är hon som axlar rollen som hemmadotter, hon hushållar åt sin far. Som barn hör jag ibland de vuxna sänka rösterna och säga till varann att Eva nog inte mår så bra. Eva har varken utbildning eller jobb, hon har inget eget hem, ingen partner eller familj. Kort sagt är hon en vuxen kvinna som inte har ett eget liv. Då är det väl inte så konstigt om hon inte mår bra?

Edits barn, min mamma och moster, fick aldrig träffa dig. Morfar Arvid träffade de ett par gånger, de har bara vaga minnen av en snäll farbror. Men Edit håller kontakten med sina syskon och syskonbarn och den kontakten fortsätter.

Det gör ont i mitt hjärta att tänka på dig, Anna. Jag tror inte att ditt liv var så lätt och jag önskar att jag kunnat göra historien om dig rikare, fylligare. Jag önskar att vi vetat mer om dig. Hur du såg ut, hur din personlighet var. Hur du levde ditt liv, hur du mådde och varför du dog så ung. Jag hoppas kunna ta reda på mer om dig, min mormors mor.

Du förtjänar att få din historia berättad. Du rör vid mitt hjärta.

  • Ensam mor
  • Gamla Sverige
  • Hemmadöttrar
  • Kvinnoliv

Laddar kommentarer...