Feminism eller?

Att ge sig i kast med kvinnosaken är som att bege sig in i ett minerat område. Alltid någon öm tå att trampa på eller en argsint offerkofta att kränka, besserwisser att trigga eller bara en som känner att den minsann har det lika illa. Min uppfattning är att det delvis kan bero på att vi har olika uppfattning om vad som är vad. Terminologin blir slagträ i debatten. Jag menar då tex: Hur många av de som avfärdar genusteori vet eg vad det är? Min utgångspunkt i förståelsen av kvinnokampen är emancipation definierat som (wikip)” frigörelse från ett tillstånd av omyndighet, underordnade eller rättslöshet och erhållande av fri självbestämningsrätt och jämlikhet med andra”. Alltså grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter. Den politiska historien om kampen för detta är välkänd.

Varför då all denna upprördhet och motreaktion? I dag är det tydligen begreppet feminism som är slagträ. Jag anser begreppet nu täcker så många olika saker att det bör avfärdas som samlande begrepp. Genusteori likaså: Vad är så upprörande med att forska i de handlingar och idéer som formar vårt sociala kön?

Kan vi inte enas om den grundläggande emancipatoriska tanken om allas rätt till självförverkligande? Och fundera på hindren. Kan vi diskutera patriarkatet utan ”inte alla män”-argumentet. Kan vi diskutera våld mot kvinnor utan ”vad med oss förtryckta män då ”? Kan vi hitta lösningar där vi alla blir fria från våra könsrollers tryck? Kan vi enas om vad frihet är? Är det den underordnades rätt att definiera underordningen?

Hur ser ni som evt läser mina frågor på detta ? Kan vi hitta en ingång till en givande kanske ändlös diskussion så vi tillsammans kan ta itu med andra viktiga frågor?

 

Laddar kommentarer...