Jag ser dig
Jag känner doften av dig
Lyssnar till dina andetag
Läser av ditt ansikte och följer varje linje
Söker dina läppar
Kysser dig ömt
Det är verkligen du
Jag står så en stund och iakttar dig
Men så
Något händer
Ditt ansikte förvrids
Din hud spricker och bit för bit blåser den bort
En oroväckande storm drar in
En tät dimridå uppstår och du försvinner
Nej, stanna, du får inte lämna mig
Dimman avtar och jag kan se
Men du är inte kvar
Som en söndrig trasdocka står jag kvar
Ensam och övergiven en gång till
Söndersliten av vinden
Jag går inte att laga
Inte igen
Sakta förstår jag
Du fanns aldrig här
Du var bara en illusion
-Åsa-
Laddar kommentarer...