Det var inte bättre förr

Min morfar heter Knut. Han och mormor Edit och deras två döttrar bor på en gård på landet utanför Halmstad.

Knut har ett hårt liv. Att vara bonde är en livsstil och mycket slitsamt. Än mer så innan alla dagens maskiner fanns. Knut spänner hästarna för plogen och går själv efter. Fram och tillbaka på åkrarna. Han hässjar hö och handmjölkar. Edit är sjuklig. Hon opereras för giftstruma. Sedan ramlar hon, höggravid, i källartrappan. Läkarna i Halmstad skickar henne till Lund men barnet kan inte räddas. Hon tvingas föda fram en död liten pojke. Han skulle hetat Manne efter Edits lillebror som dog mycket ung.

När Edit närmar sig 50 går hon till doktorn. Hon känner sig trött och hängig. Läkaren säger att hennes hjärta är utslitet. Hon är 49 år.

Det vanliga är väl att en bondmora hjälper till på gården vid behov och det har Edit hittills alltid gjort. Hon är en arbetsmyra, men med ett utslitet hjärta måste hon vara rädd om sig.

Hon fortsätter sköta hem och barn medan Knut sliter ännu hårdare med jordbruket. Edit är inte ens 70 år när hon dör. Hjärtat orkar inte mer. Knut blir bara ett år äldre. Med dagens vård hade de förmodligen haft betydligt längre och friskare liv.

Edit och Knut är inte ensamma om att offra sin hälsa för att få vardagen att gå ihop.Det ödet delar de med många bönder vid den här tiden, den första halvan av 1900-talet. Det kan se idylliskt ut i gamla filmer eller Bullerby-böckerna men människor sliter ut sig och lider ont. Sjukvården är inte alls lika bra som nu och demokratin fungerar inte på långa vägar lika bra. Bara för att nämna ett par exempel.

Det kommer alltid att finnas saker som behöver förändras och förbättras men det fanns det då också. Låt dig inte luras av människor som vill tillbaka till ett homogent bonde-Sverige. Det var inte bättre förr.

  • Gamla Sverige

Laddar kommentarer...