Den du en gång var

Du var min medicin för själen

Du gav mig så många år med glädje och skratt

Du förstod mig på ett plan där ingen annan fanns

Du fattades mig när vi inte sågs

Du var en så stor del av mig

Det var du och jag i en symbios

Det var så då

Det är inte nu

 

Den du var fanns inte kvar, den du tynade bort

Den du var irrade bort sig i träsket av elände och sjukdom

Den du var blev någon annan

Den du var ville bara ha, ville få, ville mer

Den du var ställde krav, var du medveten?

Den du var såg inte mig

Den du var lyssnade inte, var du ens intresserad?

Den du var tog allt, krävde mer

Den du var kom med osanningar, jag såg

Den du var är inte den som jag en gång älskat

 

Du vet att tiden förändras

Vet du, vi med

Den du, den jag, den vi är förbi

 

-Åsa-

Laddar kommentarer...