Inför allas blickar del 1

Här har ni uppgiften till skolan om ni ville se hur den blev.

Inför allas blickar

I skolan och arbetslivet så ställs vi inför jobbiga situationer. Det är  många människor som känner ett starkt obehag utav att stå och hålla ett tal. Med tanke på att det är väldigt vanligt att man behöver göra det så kan det bli problematiskt för dem som upplever det så. Frågan är just varför. Varför ska det vara så svårt att stå framför en folkmassa och prata när vi kan leda en vanlig konversation? Varför tycker så många att det är jobbigt att hålla tal inför andra?

I artikeln “Professorn: därför blir vi skräckslagna” skriven av Peter Letmark 2012-05-04 Dagens nyheter, så skriver Letmark att enligt psykologiprofessorn Tomas Furmark, så tror man att rädslan för att tala inför folk kan komma från våra förfäder. Furmark säger “Det finns exempelvis evolutionära förklaringar om att vi är rädda för olika saker, som exempelvis ormar, efter som vi historiskt har haft nytta av den rädslan. Ur ett sådant perspektiv kan det ha varit så att rädslan för att träda fram och ta plats i gruppen kan ha minskat risken för att bli utstött. Ett annat exemepl är att man kan ärva talskräcken, risken bli större att man själv har det om någon i sin släkt har det.” Forskning visar även “att om man har en enäggstvilling med social fobi är sannolikheten större att man själv har det.“ Inom psykologin finns det något som kallas för modellinlärning, vilket är när man gör det man lär sig av sin omgivning.

Jag skickade in och frågade hur folk känner när de ska tala inför folk på det sociala forumet spraca.se, här är några av svaren jag fick.

Michael Ljungberg skriver att “Det värsta med att tala inför folk var att man hamnade i ett utsatt läge där alla riktar sina blickar mot en plus att jag var rädd för att göra bort mig eller bli utskrattad. Men så känner nog de flesta. Sen upplevde jag det lättare när man var två som talade. Jag svettades mindre då i alla fall.“

Eva-Lena Bengtsson skriver att “Jag har ganska lätt att stå och prata inför folk. Konstigt nog, eftersom jag är ganska introvert och normalt inte så förtjust i att mingla och så. Men när jag står där och pratar om nåt ämne jag kan, då har jag koll på läget. Jag är alltid väldigt spänd och stissig innan, men det släpper när jag väl börjar prata. Anspänningen gör mig laddad och energisk och gör att jag kan prestera mitt absolut bästa. Sen är jag helt slut när jag är klar.“

Åsa Lilja skriver att “För mig handlar det mycket om självkänsla. Från tidig skolstart så upplevde jag det som mycket obehagligt att stå framför alla. Jag blev mobbad och min självkänsla var inte närvarande och det var grunden för mig. Jag trodde inte på mig själv. Vem skulle tycka att det var intressant att lyssna på mig? Jag har inget bra material att läsa upp. Min text är så tråkig så ingen kommer vilja höra. Alla kommer se att jag rodnar så hela ansiktet skriker rött. Jag har en tendens att stamma när jag blir nervös och dom kommer att skratta åt mig när jag stakar mig. Såna tankar hade jag och det berodde på min självkänsla. Även nu i vuxen ålder har jag svårt för att stå inför flera och prata och lite av det hänger kvar från förr. Idag är det jobbigt då jag rodnar kraftigt och stammar lätt i början men när jag väl har kommit en bit så blir det enklare.“

 

Laddar kommentarer...